Om kärlek…

December-sol

Här kommer en hälsning från Hässelby, där jag tar emot klienter under denna vecka. Fantastiskt roligt att jobba igen, och som alltid förundras jag över de framsteg som alla gör!

Några vackra rader nådde mig idag, och det kändes som om de gör gott att delas. Hoppas att du hittar någon strof som inspirerar.

Att se sig själv i all sin glans och skevhet, och kunna älska varje del. Att se hur varje del berikar och hur varje del får oss att möta oss själva.

Att förändras och att växa som människa är de uppgifter som Livets variabler har i människornas liv, alltså är det utan mening att gå in och studera rättvisa och orättvisa i förhållande till varandras uppgifter och prövningar. Istället bara acceptera det som livet möter upp med. Att vissa får en större del av uppgifter och prövningar än andra, handlar om kapaciteten i lärandet, men också om att vissa uppgifter och prövningar behöver vara tyngre för att lärdomen ska få fäste i Självets vävnader.

Många gånger skulle lärandet kunna vara enklare, men motståndet i individen byggs upp och därför söker Livet nya vägar att öppna upp det som är slutet, tills dess att självkärleken är tillgänglig och nåbar. Ty kära, endast kärlek är svar på alla uppgifter och prövningar. Endast kärlek är svaret.

Kärleken kommer i många former, kärleken är intrikat i sitt mönster, och sann kärlek står aldrig i motsats då valet står mellan att älska sitt eget Jag och Nästan. Endast skev kärlek tror att om älskandet av Jaget får rum, så kommer inte kärleken till Nästan att få rum. Eller dess motsats; för att älska Nästan så krävs att övergiva det egna jaget och sätta dövörat till de egna behoven.

Sann kärlek behöver ingenting göra, sann kärlek behöver ingenting kräva. Den endast är och finns i överflöd. Så kära, ta för dig utav kärleken till ditt eget Jag, och sprid kärleken du känner för andra. Finn en väg att vara sann i kärlek, så behöver ingen oro ställa till oreda i ditt hjärta och sinne.

Leave a Reply